Vi behöver sans i debatten
Idag i DN skriver chefredaktören för Dagens Samhälle (DS) ett mycket bra inlägg om vinster i välfärden och den debatt som just nu pågår. DS har tidigare gjort ett reportage där man tittat på hur det ser ut med vinstmarginaler och vinstuttag i välfärden och det ger en helt annan bild än den som förekommer i media.
Alla är vi överens om att de få fall där bolag dels undanhållit skatt och dels gjort stora vinstuttag samtidigt som kvaliteten varit dålig är oacceptabelt. Men dessa fall är en försvinnande liten del av de företag som verkar inom välfärdssektorn. De allra flesta ligger på låga vinstmarginaler och det är endast ett litet fåtal som gör utdelningar till sina aktieägare. Debatten om kvalitetet och vinster i välfärden är viktig men måste föras utifrån hur verkligheten ser ut annars riskerar besluten att göra mer skada än nytta.
Enligt DS så har kommunerna blivit mycket tuffare i sina upphandlingar och många ser över hur de följer upp kvaliteten inom exempelvis äldrevården. Där finns stora brister idag och det är ett mycket större problem. Personligen tycker jag valfrihetssystem med ett fastställt ”pengbelopp” är att föredra framför upphandlingar. I ett valfrihetssystem med check och peng ges brukarna större möjligheter att välja och kvaliteten blir det man konkurrerar med. Åtföljt av noggrann uppföljning, tydliga kvalitetskriterier och öppen redovisning av tex kundundersökningar så är det inte möjligt att tjäna pengar genom att sänka kvaliteten.
LO med flera i den socialdemokratiska sfären går ut och kräver vinstförbud. Jag undrar lite om de förstår vad det är de kräver. Om de menar allvar och detta blir verklighet så undrar jag vad de tänkt göra med tex de 70% av barnen i Sollentuna som går i fristående förskolor. De behöver gå med vinst för att kunna överleva, växa och utvecklas. Att företaget går med vinst innebär INTE att ägarna tar ut stora belopp i aktieutdelning det är en stor skillnad där som jag inte tror att vissa som deltar i debatten faktiskt förstår. För Sollentuna skulle ett vinstförbud innebära att 70% av förskolebarnen står utan förskoleplats. De flesta vinster i välfärdsföretag stannar i företagen och investeras i verksamheten.
Jag undrar ibland om alla äldreboenden, förskolor och skolor som drivs i kommunalregi håller hög och jämn kvalitet? Jag vet svaret, NEJ det gör de inte. Det finns kommuner i Sverige idag som Skolinspektionen överväger att vitesförelägga för att skolorna är så dåliga och kommunen inte vidtar tillräckligt med åtgärder. Själv glömmer jag aldrig mitt skolbesök i Hovsjöskolan i Södertälje där 23% når målen i alla ämnen och lärarna inte verkade tycka att det var ett problem och inte heller hade några ideér för hur resultaten skulle kunna bli bättre.
Debatten om vinster i välfärden behövs men måste föras utifrån hur det verkligen ser ut och inte som idag helt baserad på känslor. En annan viktig fråga är var vi ska dra gränsen. Jag träffade en pappa på en öppen förskola i förra veckan som arbetar på ett företag inom medicinteknik, deras kunder är sjukhus (dvs även det inom välfärdssektorn), han funderade över varför ingen ifrågasätter att de går med vinst eller att deras ägare tar ut aktieutdelning ur bolaget.
ar drar vi gränsen eller menar socialdemokraterna att vi ska införa planhushållning inom välfärdssektorn och att alla bolag som verkar där eller levererar varor dit ska ägas av stat, kommun eller landsting.
