Betyg eller inte betyg det är frågan

Både Alliansen och regeringen har i varsin debattartikel lyft vikten av långsiktiga förutsättningar för skolan och ett samarbete.  Det finns många områden där vi inte står så långt ifrån varandra och borde kunna hitta gemensamma lösningar tillsammans med professionen med flera.

En fråga där vi inte är överens om är när betyg ska ges. Alliansregeringen gav i mars 2014 en utredare (Martin Ingvar) i uppdrag att utarbeta förslag för bland annat införande av betyg i år 4.  Förslaget som utredaren kom fram till har varit på remiss och många remissinstanser är kritiska  till införande av tidigare betyg.   Jag har viss förståelse för kritiken, det handlar om forskning på området som anses bristfällig och det handlar även om lärarnas arbetsbelastning.  Samtidigt kan kritiken och farhågorna hanteras genom en klok implementering av betyg från år 4.

Gustav Fridolin tar till brösttoner och pratar om att sätta betyg på 10-åringar i ett tonläge som lätt kan få en att tro att  förslaget handlar om barnmisshandel.   Miljöpartiet har ju historiskt varit kritiska till bedömning av elevers kunskaper och betyg och det är inte konstigt att han låter som han gör mot den bakgrunden.
Vad är det då alliansen vill åstadkomma med att ge betyg tidigare?     Det handlar om att få tillstånd en kultur i skolan där lärare gör bedömningar av elevernas kunskaper tidigt (i utredningen föreslås också obligatoriskt bedömningsstöd from år 1).  Utan dessa bedömningar är det svårt att säkerställa att elever som har svårigheter får stöd så tidigt som möjligt. Det handlar inte om , som Fridolin vulgärt säger, att sätta betyg på 10-åringar.  Det handlar om att from år 4 i grundskolan göra bedömningar av elevernas kunskaper i förhållande till målen och tydligt kommunicera detta med bland annat föräldrar och elever.

Jag tror många föräldrar med mig varit med om mer eller mindre lyckade utvecklingssamtal där frågetecknen är många när det gäller hur det egentligen går för mitt barn.   Betyg är tydligt och ger en bra utgångspunkt för diskussion med eleven själv och med föräldrar kring hur man går vidare och vad som behöver göras för att nå längre.

Införande av betyg innebär också att det blir mer diskussioner bland lärarna kring hur man bedömer kunskaper i förhållande till målen vilket ger bättre förutsättningar för likvärdighet.

Forskningen är inte entydig på området om betyg leder till bättre resultat för eleverna.   Det finns de som påstår att forskningen visar att betyg inte alls leder till bättre resultat och det stämmer inte det finns forskning som visar på att ex pojkar och de svagaste eleverna gynnas av betyg, men som sagt forskningen är inte entydig.   Det är därför viktigt att följa utvecklingen och utvärdera betygen och hur betygen sätts. Jag tror dock att betygen behövs för ett elever och föräldrar ska få tydlig information och att stöd sätts in i tid till elever som har extra stora utmaningar.

Skolinspektionen kräver av huvudmännen att de ska följa upp alla elevers resultat i alla ämnen och årskurser.  Med betyg blir det enklare att följa upp och då på huvudmannanivå vidta åtgärder och satsa på utvecklingsinsatser där det behövs.

Hur betygen implementeras och används i skolans verksamhet har stor betydelse för hur de kommer att uppfattas av elever och lärare.  Det är viktigt att lärarna får chans till fortbildning och tid att diskutera betygskriterier och bedömningar gemensamt.  Lärarfacken och arbetsmiljöverket har lyft att tidigare betyg ökar lärarnas arbetsbörda.  Det går att undvika genom att fundera över vad som kan tas bort när betygen införs.   Remissinstanser lyfter också att elevernas stress kommer att öka i och med att betyg sätts tidigare.   Jag har mött många elever som ifrågasätter betyg och tycker att det ställs för höga krav på dem i skolan.  Det bemöter jag med att det kommer att ställas höga krav på dem när de lämnar skolan, det gäller att stå väl rustad och har man inte de kunskaper och färdigheter man behöver så blir det tufft.  Betygen gör det tydligt för eleverna vad de behöver lära sig, det är dock viktigt att de får stöd att dels förstå och bryta ner målen och också det stöd de behöver för att nå dem.

Sammantaget förstår jag vissa av de farhågor som remissinstanserna lyfter men anser samtidigt att de går att hantera när betygen införs. Betygen i sig kommer inte att göra att resultaten i svensk skola blir bättre men klokt använda så kan de bidra till att elever får stöd tidigare och huvudmän sätter in insatser där de bäst behövs.

Kommentera