Vad säger egentligen forskningen om svensk skolas utmaningar?

Var idag och lyssnade på Institutet för Näringslivsforskningsseminarium med titeln ”Svenska skolresultat sjunker – vem vet varför”.  Panelen som diskuterade frågan var Jonas Vlachos, Karin Edmark, Gabriel Heller Sahlgren och Björn Öckert.

Seminariet inleds av IFNs VD professor Magnus som sågar svensk pedagogisk forskning och det faktum att Skolkommissionen inte innehåller någon av de nationalekonomiska forskar som forskat om skolan. (enl honom finns inga internationellt erkända svenska pedagogiska forskare)

Det blev sen en intressant diskussion om vad anledningen till problemen i svensk skola beror på.  Panelen var enig om att det inte är lätt med tanke på att många förändringar hände samtidigt.  Ett par saker avfärdades tex förändrade mediavanor,  den förändringen har skett över hela världen och Svenska resultat sjunker ju även relativt andra länder.   Hattie och OECD rapporten sågades ordentligt.  Hattie för att hans forskning är en sammanställning av en väldig massa studier men han anklagades för att inte ha koll på kvaliteten i dessa studier.

Några saker fastnade hos mig:

– Finsk skola är mer likvärdig om man jämför mellan skolor men tittar man mellan olika klassrum så stämmer inte det längre eftersom de satsat på olika former av elitklasser.

– Betygssystem med skarpa gränser som underkänt gör att fokus hamnar på de svagaste eleverna i högre grad.

– Enligt panelen är de samhällsekonomiskt lönsamt med mindre klasser, hade ett längre resonemang efter seminariet med Björn Öckert och frågan är inte riktigt så svart eller vit.

– Det saknas forskning i Sverige som mäter effekter av olika former av undervisning, inte helt enkelt men skulle verkligen behövas.

– Den mest sannolika förklaringen enligt panelen till de sjunkande resultaten är en försämrad undervisningskvalitet.

– Frågan om skolval och friskolor diskuterades väldigt lite, ingen i panelen verkade tro att det fria skolvalet var roten till det onda.

Seminariet gav mycket att fundera över men någonstans landar jag i att skola är komplicerat.  Det handlar om individer (både lärare och elever) och det är svårt att hitta enkla samband mellan en åtgärd och resultat.  Även om panelen dissade både Hattie och OECD-rapporten så håller jag inte riktigt med.  De fyra nationalekonomerna var överens om att det är det som sker i klassrummet som är viktigast och det är där vi har både problem och lösning.  Jag tycker både Hattie och OECD lyfter lärarnas betydelse och undervisningens kvalitet som avgörande faktorer för bra resultat i skolan och likvärdighet.   Det är det som sker i klassrummet som är viktigast och frågan är hur vi skapar system och strukturer som på bästa sätt stöttar utveckling av undervisningens kvalitet?

Kommentera